Det kommer en hel del fantasyfilmer just nu, eller rättare sagt det fullständigt sprutar ut horribla fantasyfilmer som jag bara gäspar åt, men plötsligt så dyker filmen "Knights of Badassdom" upp och fångar mitt intresse. Inte på grund utav en känd producent eller kända manusförfattare, utan det är den gedigna ensemblen av duktiga skådisar som väcker mitt hopp om en underhållande film.
Peter Dinklage, Steve Zahn, Ryan Kwanten, Jimmi Simpson och Summer Glau är de tunga namnen och också de som spelar huvudkaraktärerna.
Producent, Regissör och manusskribenterna är relativt okända/helt okända men har till trots gjort något som lite då och då lockar till skratt.
Det handlar om ett antal personer som gillar att spela rollspel, framförallt levande rollspel/Lajv/LARP(Live Action Role-Playing). De ska nu iväg på ett stort event där det kommer att lajvas åta helvete. Troll ska dödas, onda magiska apor måste döden dö och allt ska leda fram till ett stor slag mellan två regerande kungar. Problemet är bara att Steve Zahns karaktär olyckligtvis lyckas åkalla en livslevande demon från helvete och det är nu som allvaret börjar.
Filmen riktar sig främst till personer som själva har lirar rollspel eller lajvat och kan känna igen sig lite i de olika karaktärerna. Dinklage passar lika perfekt här som i Game of Thrones och är fullständigt skogstokig efter att hans karaktär ätit upp en påse med mexikanska hallucinogena svampar. Jimmi Simpson är den som leder lajvet (spelledaren), han är en fröjd för ögat och hans otroligt överdrivna utspel är faktiskt riktigt roliga. Steve Zahn är han också ganska stabil, men det som drar ner filmen en aning i träsket är Ryan Kwanten (True Blood) som i just True Blood är vansinigt underhållande, men som lajvare/rocksångare är han inte ett dugg rolig.
Summer Glau gör varkens från eller till, även om jag gillade henne i serien "Terminator: The Sarah Connor Chronicles, men i Knights of Badassdom var nog tanken att hon endast ska fungera som ögongodis för unga manliga tittare.
De första 30 minuterna är till och från ganska underhållande, men sen börjar det gå utför med alldeles för mycket trams, hack and slash, ett otroligt fjantigt och dåligt gjort monster och allt avslutas med en lång och tragisk scen där Ryan Kwanten sjunger och skjuter magiska laserstrålar på monstret med sin mikrofon. Jag är övertygad att filmen hade varit mycket bättre om den hade fortsatt på samma sätt som de 30 första minuterna.
Totalbetyget får bli två svärd av silvertejp.