28.05.2014 08:50
Seth MacFarlane är utan tvekan mest känd för att ha skapat serien Family Guy som faktiskt är ganska underhållande, men som i längden kan bli en aning tjatig, lite som The Simpsons.
MacFarlane har även gjort American Dad och The Cleveland Show vilka jag inte tycker är särskilt bra eftersom de är bleka kopior av Family Guy.
2012 kom filmen Ted med bland annat Mark Wahlberg som en av huvudrollsinnehavarna. Historien var enkel, Wahlberg hade en nalle när han var liten och önskade att den var levande och vips så fick den liv och sedan dess har de båda varit bästa vänner och gör galna upptåg tillsammans. Filmen fick ett förhållandevis bra mottagande och spelade in en hel del pengar. Jag tyckte dock att filmen var otroligt ojämn och att en stunden var den rolig och underhållande, för att i nästa stund bara vara extremt tramsig. En komedi som inte håller en viss jämnhet är i mitt register alltid en dålig film. Mening med just komedier är ju att man ska få skratta så ofta som det bara går, men om man under nästan två timmar bara skrattar några gånger så har man ju inte fått valuta för pengarna.
Nu 2014 är Seth MacFarlane i farten igen med filmen A Million Ways to Die in the West.
Upplägget är återigen ganska enkelt, Seth spelar fårfarmaren Albert som är en feg stackare och lider av ett enormt dåligt självförtroende och en katastrofal självbild. En dag blir han utmanad till att duellera med pistol och givetvis fegar Albert ut, detta leder till att hans älskade flickvän lämnar honom eftersom hon inte kan leva med en sådan fegis.
Albert får senare träffa Anna (Charlize Theron) och genom henne så väcks hans självförtroende och han börjar inse sin sanna potential. Det är nu som Clinch (Liam Neeson) gör sin entré. Liam spelar Annas "man" och han är en riktig värsting och skjuta skarpt är hans signum. Han har anlänt till stan för att göra upp med Albert eftersom Clinch anser att han stulit Anna från honom.
Filmen går ut på att spela upp mängder av olika scenarion hur man döden dör och detta på diverse "humoristiska", absurda och vulgära sätt.
Fotot är snyggt, ganska stabilt soundtrack och förhållandevis bra skådespelare, men humorn är mycket ojämn precis som i filmen Ted.
Filmen är nästan två timmar lång (fattas fyra minuter) och när den då är så pass ojämn så blir det också trist. Att man i en scen tycker att saker och ting är smått underhållande för att i nästa scen i princip sitta och sova av tristess så blir sträckan mellan roligt och tråkigt alldeles för långa. Problemet är också att den "dåliga" humorn (det handlar ju om tycke och smak, men ändå) har för mycket fokus på förutsägbar tidig tonårshumor med massa kiss och bajs varianter. Denna sorts humor går fett bort för mig eftersom den påminner om humorn i alla filmer om "The Wolf Pack" aka "The Hangover".
A Million Ways to Die in the West får nöja sig med två utmärglade präriehundar i betyg